Min andra familj – i Italien

Hej svejs! Tänkte berätta lite mer om min Italienresa men vill börja med att säga att jag än så länge är frisk och håller tummarna att det förblir så.

Har fått frågor om varför jag åkte till Italien för att studera Italienska. Egentligen en jättelätt fråga att svara på – för att jag ville helt enkelt… Men jag har ingen speciell anledning till att lära mig Italienska, jag tycker bara att det är ett underbart vackert språk. Dessutom har jag och gubben rest en del i Italien senaste två åren och vi tycker verkligen att det är ett fantastiskt land som har så mycket att erbjuda.

Vi kommer garanterat att spendera mycket tid i Italien framöver så varför inte passa på att lära sig språket. Dessutom tycker jag det är kul med språk. Jag har läst in år 1 och 2 på gymnasienivå här i Sverige så nu tog jag ett steg till helt enkelt.

SJUKT kul!! Bara tråkigt att Coronaviruset skulle komma mitt upp i alltihop. Min resa blev inte mycket sämre, men lite mer…. annorlunda. Och med lite mer oro.

Oro för att man skulle bli sjuk så klart, och bli kvar i Italien längre än planerat. Men även oro för att inte kunna ta sig hem igen på grund av restriktioner osv. Eller att få med sig viruset hem och smitta andra.

Men när jag ändå var där så var det bara att göra det bästa av situationen, njuta av Italien, de härliga Italienarna och maten! Herregud vad jag har ätit gott dessa två veckorna!! Och druckit vin till varenda lunch och varenda middag… Det är inte riktigt likt mig… haha. Men BRING IT ON, jag trivdes utmärkt med det!! Kanske en tradition att ta med sig hem liksom.

Det skulle glädja en viss gubbe jag känner som råkar bo i mitt hus…

Första middagen hos min underbara familj bestod av detta:

Fråga mig inte vad det är för något men jäklar vad gott det var!! Något marinerat kött tror jag, och sallad, kronärtskockor, grillad paprika, någon asgod röra och annat gott. Och vin så klart…

Här är min helt fantastiska familj som jag bodde hos dessa två veckor. Jag kunde inte haft det bättre. Dessa människor har jag verkligen tagit till mitt hjärta och de verkar känna likadant (tro det eller ej…). Här har ni pappa Gianluca, mamma Jenny, sonen Leon, dottern Nicole med en kompis och Vincent, en vän till familjen som bor där ibland när han jobbar i Ravenna.

Gode tid vad jag saknar dem redan!! Men de ska komma till Sverige och hälsa på så snart de har möjlighet och vi kommer absolut att hålla kontakten.

Imorgon ska jag berätta mer om Ravenna, familjen, skolan och det jäkla skitpiss coronaviruset!

Tjillevippen på er gullvippor!