Lillnipen, trollvägen och ridning på Idre fjäll

Dag 4

Idag kom dagen som jag och Loppan (brorsdottern) väntat på! Vi skulle rida på Idre fjäll 😀 Förutom min lilla ridtur på Dominikanska Republiken för 2 år sedan (läs om den resan HÄR) så har jag inte suttit till häst på nästan 10 år. Hur jäkla spännande som helst!!

När vi kom till stallet så provade vi ut våra hjälmar, väntade på den tyska mamman med sina tre barn som skulle rida med oss, och sedan fick vi tilldelat våra hästar. Loppan fick en söt Haflinger som hette Muffins.

När det kom till min tur så kunde vår guide inte riktigt bestämma sig för vilken häst jag skulle ha. Det stod mellan Generalen och Sjömannen. Generalen var den största hästen i stallet och Sjömannen den näst största.

Hm, jag som alltid ridit ponny i alla år skulle helt plötsligt upp på en jättehäst…

Men jag frågade vilken av dem som var roligast och hon svarade direkt utan att tveka: Sjömannen! Så Sjömannen fick det bli och jag älskade honom. En helskön häst som var helt genomsnäll men ändå hade lite egen vilja och ville gå sina egna vägar. Dessutom älskade han att bli kliad mellan bakbenen.

Visst är han fin!! 😀 En 17 årig kille på 165 cm som gärna hade fått följa med mig hem och bo i min trädgård!

Ridturen var lugn eftersom den tyska mamman aldrig suttit till häst förut, men det var hur mysigt som helst. Naturen var underbar och hästarna underbart snälla.

I bakgrunden på bilden ovanför så ser ni Nipfjället, dit ska vi i eftermiddag.

I bakgrunden på denna bilden ser ni Städjan som vi besteg i går.

Vi red en liten bit på grusväg (som ni ser på bilden) men mesta delen av tiden red vi på små stigar i skogen. Underbart!!

Medan jag och Loppan var ute och red i skogen så var Bonden och Babbelpellen på Lomkällan, ett skogsmuseum och militärmuseum som enligt dem var superintressant och de var där i flera timmar. (Karlar liksom…)

På eftermiddagen var vi sugna på att gå ut och vandra igen, Loppan ville följa med men Babbelpellen stannade hemma (latfis…). Eftersom klockan var rätt mycket så tänkte vi ta en lättare vandring denna gången så det fick bli Lillnipen.

På väg till Lillnipen (Nipfjället) så åker man ”Trollvägen”. Jag visste ungefär vad som väntade men ändå blev jag helt knäpp i skallen (värre än vanligt) när vi väl kom dit. Man kommer till en nedförsbacke, stannar vid markeringen, lägger i friläge och släpper bromsen. Och vad händer? Man rullar inte framåt som man förväntar sig utan man rullar bakåt… alltså RULLAR UPPFÖR!!!! Det känns helt sjukt fel.

Givetvis rullar man inte uppför utan det är en synvilla men hur man än tittar så är man säker på att man är i en nedförsbacke och rullar uppför. Hur skumt som helst!

När vi kom till Lillnipen så såg vi vandringsleden som gick rakt upp för fjället. Men näääää… den ville jag inte alls gå. Hur kul är det att gå en grusväg med trappor rakt upp för fjället?

Istället tog vi en liten stig som gick åt höger och runt fjället. Och tack och lov att vi gjorde det för här var såååå vackert!! Leden var en liten stig och den var perfekt att vandra.

I bakgrunden på nästa bild (och bilden innan) ser ni Städjan som vi besteg igår. Visst är det en läcker topp!!

På baksidan Lillnipen gick stigen nästan rakt upp mot toppen men inte brantare än att det gick bra att gå. Vi behövde inte dra oss upp på alla fyra i blåbärsris och mossa som vi gjorde på Städjan i alla fall…

Väl uppe så såg fjället ut som de andra vi varit på – STENIGA!!

Man föreställer sig fjäll som fulla med mossa och små växter och det stämmer till viss del. Men mestadels är det sten, sten och åter sten…

Även här var så klart utsikten helt fenomenal! Den höga toppen ni ser nedan är Städjan och bakom den skymtar Idre Fjäll.

På bilen här under ser ni ”Trollvägen”. Den skumma plats där man ”rullar uppför” är längst bort efter vänsterkurvan. Visst ser ni redan härifrån att det är uppförsbacke när man kommer från detta hållet? Men det är fel….

Mitt emellan där jag står på bilden ovanför och sjön nedanför hittade vi en fin liten ”grop” där vi slapp blåsten så vi satte oss och gjorde lite gott att äta – mexicanasoppa och mackor. Urtråkigt hemma men sjukt gott på fjället. På väg till gropen träffade vi en ren som ville vara fotomodell en stund.

När vi sedan satt i gropen och gjorde mexicanasoppa så kom renen gående och tyckte väl att vi kunde bjuda honom på lite soppa.

Mätta, belåtna och fyllda med ny energi tog vi sista etappen ner till bilen igen och åkte hem till Babbelpellen som låg i soffan och längtade efter sin dator. Suck….

Imorgon får vi se vad vi hittar på – det ska regna hela dagen så någon långvandring blir det i alla fall inte.

Tror jag…

Tjillevippen på er gullvippor!

 

 

 

»crosslinked«

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *