Tack och lov att vi har en brun soffa!!

Tänk att en skön stund i soffan en fredagseftermiddag kan bli så kaotisk?

Jag hade haft fullt upp hela dagen så nu var jag trött som en gnu och tänkte sätta mig på min bästa plats i soffan och käka lite mellanmål och kolla på So You Think You Can Dance på datorn. Visst låter det mysigt 🙂 En perfekt avslutning på en hektisk dag. När jag vilat klart skulle jag fixa middag och ikväll blir det IDOL och mys.

Men…

Till mellanmål brukar jag ta en sådan här:

Goda och förhoppningsvis inte helt onyttiga (om man jämför med coca-cola och marabou som tidigare varit mitt ständiga mellanmål). Problemet är att det är en väldigt stor öppning på dem.

Eller… kanske inte problemet är öppningen egentligen utan det faktum att jag är en maninsk skakare – jag måste skaka allt innan jag använder det. Jag skakar mjölkpaket likväl som vattenflaskor. Varför vet jag inte men jag MÅSTE bara skaka. Dessutom skakar jag inte upp och ner eller sida till sida som de flesta normala människor gör. Jag håller flaskan på mitten och liksom slänger den fram och tillbaka snabbt som attan. Mycket effektivt!

Eller… kanske inte ens problemet är att jag måste skaka allt eller att jag skakar på det sjukt smarta och effektiva vis som jag gör?

Kanske problemet var att korken borde suttit på?

Där sitter jag i godan ro, programmet har precis börjat och jag har tagit första bettet på min proteinbar och livet är underbart. Jag sträcker mig till höger efter min chokladdrink, tar tag  på mitten och gör min grej…

GAAAHHHHH!!!!

Chokladdryck över hela mig, över hela datorn (vilket gör att tangentbordet ser ut som en sjö), över soffan, golvet och Korvhunden.

Jag sliter ur kontakten ur datorn och kravlar mig upp ur soffan och rusar ut i köket med chokladen rinnande i en lång sträng efter mig, lägger datorn upp och ner över vasken tills det värsta rinner av. Slänger glasögonen på bänken för jag ser ingenting genom all chokladmjölk. Jag försöker – upp och ner – torka av datorn med papper men det är såååå kletigt och vill inte alls åka av. Jag får bort det värsta och blöter ner pappret för att försöka få bort kladdet på skärm och tangentbord.

Det går så där…

Jag inser att det här verkar torka till rätt fort så jag måste in i vardagsrummet och ta det värsta innan det är för sent.

Jag ställer datorn upp och ner på köksbordet och hoppas den funkar nästa gång jag sätter på den…

Jag rusar in i vardagsrummet där Korvhunden och Skutthunden står och slickar golvet för glatta livet. När de flyttar på sig hör jag tassarna klibba mot golvet. Till slut inser Skutthunden att han troligen kommer fastna i golvet för alltid så han ger upp och går iväg (klitch klitch klitch mot golvet).  Korvhunden jobbar dock vidare en stund till och jag låter honom – jag behöver ta hand om soffan!!

TACK OCH LOV så har vi en mörkbrun soffa!!

Men den är dyngblöt och kladdig av chokladmjölk, fast en chokladmjölk med inslag av superlim?? HEEELT SJUKT vad klibbigt det är!! Att torka med papper är omöjligt för det suger inte in och det fastnar överallt så jag springer och hämtar vim-spray och en disktrasa och försöker få bort det värsta.

Till slut ger jag upp! Det blir inte bättre helt enkelt.

Allt det mörka (som jag ringat in) är dyngblött, kladdigt och kommer lukta röv när det surnar…

Hm… ser nu att mina röda markeringar ser en aning perversa ut…

När jag gett upp med soffan ger jag mig på den kletiga sörjan på bordet (pallen) och inser att det redan fått konsistensen av hemmagjord julkola!! Vad är det man dricker egentligen??

Jag gnuggar och gnor på pallen tills den åtminstone är vit igen – dock klibbig som attan. Jag börjar med golvet och tar det som Korvhunden missat, jag när jag kommer under pallen så ser jag att det inte bara är golvet, soffan, pallen, datorn, Korvhunden och jag som blivit indränkta med chokladdryck. Hela väggen (garderobsdörrarna) bakom soffan är helt fulla med bruna prickar.

SUCK!

Ut i köket igen och hämta en svintosvamp och gå lös på väggen. Fläckarna går bort och kletet skiter jag ärligt talat i. Vem bryr sig om det är klibbigt på en garderobsdörr? Det är ingen som ska gå och känna på dem ändå. När det gäller mattan på golvet så ger jag upp redan innan jag försökt – det har redan torkat in och det får vara som det är.

Korvhunden kan ju ha det som efterrätt ikväll…

Nu är det dags att ta tag i det sista – nämligen MIG!

Av med de blöta och kladdiga kläderna och ner med dem i tvättkorgen. Mitt ansikte är helt stelt och stramt (och brunt) av chokladmjölk och håret är en klibbig härva. In i duschen och tvätta av skiten och sedan är det klart.

Förutom en liten sak.

Jag topsar alltid öronen när jag duschat och det gjorde jag även idag.

Men denna gången var inte topsen ljusgul som den brukar….

ÖRK!!!! Chokladmjölk i hela mitt högeröra!!!!

Nu, en timme senare så HÖR jag klibbet varje gång jag rör på öronen. Jag har topsat med blöta tops men det hjälper inte. Klibbet är kvar.

Jag ska ALDRIG mer dricka ckokladmjölk i soffan!! Och definitivt inte tvätta öronen med den.

NU ska jag hälla upp ett glas rött och börja med middagen istället. Hur det går att laga middag med rödvin i kroppen får vi se. Eftersom jag börjar ragla och sluddra efter två klunkar så kan det ju bli riktigt spännande…

Tjillevippen på er gullvippor och trevlig fredagkväll!

 

 

»crosslinked«

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *