Att bråka med den man älskar

Igår bråkade vi.

Inte bara en gång utan flera gånger samma dag.

Jag avskyr när vi bråkar. Egentligen har vi ingen anledning att bråka heller men jag kan bli så vansinnigt galen på dig ibland. Jag älskar ju allt som är du och ändå blir jag arg på de just de där sakerna som gör att du är just DU. Visst är det konstigt.

Det värsta är att du aldrig blir arg tillbaka. Vilket gör att det kanske är fel att säga att vi bråkar. Det är väl snarare jag som bråkar med dig och gormar på dig för att du inte gör som jag tycker är rätt. Och sedan får jag dåligt samvete och säger förlåt och skäms. Tills nästa gång du gör mig galen…

Det började redan på morgonen när jag klev upp ur sängen. Jag sade till dig att det var dags att kliva upp och sedan gick jag på toaletten. När jag kom ut låg du fortfarande kvar i sängen och sov som en stock! Jag skrek till och puttade på dig och sa att du MÅSTE gå upp nu! Sedan gick jag ut i köket och drack ett glas mjölk.

Tillbaka i sovrummet ser jag att du fortfarande ligger kvar under täcket och myser utan en tanke på att pallra dig upp ur sängen och då blev jag skogstokig.

FÖRLÅT!

Resten av dagen fortsatte liksom på samma spår.

Vi bråkade om tvättmedlet (och där har jag RÄTT bara så du vet). Jag skällde ut dig efter noter och du tyckte bara jag var fjantig.

Och halstabletterna är MINA och ska ligga i MIN handväska.

FÖRLÅT!

Du ville gå ut men inte jag och när jag väl gav med mig och sa att OK, vi går ut så hade du ändrat dig och lagt dig i soffan och ville inte alls gå ut längre.

Jag blev skogstokig igen!

FÖRLÅT!

Men då gick vi ut i alla fall för jag tvingade dig eftersom jag skulle bli ännu argare om vi INTE gick ut. Men då tyckte jag inte det var roligt längre. Hur kul är det att vara ute med någon som man är sur på och dessutom var det rena rama nordpolen ute. Så då ville jag gå in. Men inte du… Du ville att vi skulle vara ute och pula runt i trädgården.

NU? När jag är sur och det är askallt ute?? No way! IN MED DIG DIN SKITSTÖVEL!

FÖRLÅT!

Nästa bråk var om kuddvaren. Hur ska ett kuddvar sitta och hur ska det användas? Vi är definitivt inte överens där och jag vet att jag har rätt även om din metod kanske är lite mysigare. Men jag är inte mysig – jag är PRAKTISK!

FÖRLÅT!

På kvällen när vi gick och lade oss var det dags igen. Vi har redan konstaterat att du är mysigare än vad jag är, jag är mer praktisk. Men ok, det ÄR lite mysigt att ligga nära och att sova sked.

Men jag gillar mest att vara den stora skeden. Vilket du också gör… Till slut blev jag sur och skällde på dig IGEN och sa att om inte jag får vara den stora skeden så kan du ligga SJÄLV.

FÖRLÅT!

Jag vill verkligen inte bråka med dig för du är den goaste och finaste jag vet!! Jag ska försöka bättra mig.

Hädanefter ska du få gå upp när du känner att du är redo att kliva ur sängen. Jag ska bara påminna dig lite mjukt emellanåt att det kanske är dags att kliva ur bingen:

När det gäller tvättmedlet kommer jag dock INTE att ge mig, jag har rätt och du har fel. Tvättmedel används för att tvätta kläder med och det är INTE mat. Nästa gång du biter sönder min påse till vittvättmedlet så kommer jag bli arg trots allt. Men jag ska i alla fall försöka gömma det bättre.

Samma sak med halstabletterna. Och tuggumit…

När vi kommer till kuddvaren så kan vi göra en kompromiss. När JAG ligger i sängen så använder vi kuddvaren som små omtag till kuddarna helt enkelt. Så som de är tänkta att användas.

Men om du är ensam i sängen så kan jag gå med på att du använder dem som täcke, påse eller vad du nu vill.

Det här med att gå ut och gå in – det vet jag inte hur vi ska lösa riktigt för det är ju samma sak varje dag. Jag får tvinga dig att gå ut och när vi väl är ute så får jag tvinga dig att gå in. Jag förstår liksom inte riktigt? Är det bara så enkelt att du vill bestämma SJÄLV när du ska gå ut eller in. Är det liksom jobbigt att JAG ska säga till dig vad du ska göra?

Jaja, är man tax så är det väl så.

När det gäller sovställningar så brukar vi ju komma överens om att du antingen ligger i mina knäveck när jag ligger på sidan eller mellan mina ben med huvudet på min mage när jag ligger på rygg. Och det är ju jättebra.

Men det där med att sova sked måste vi diskutera mer. Jag känner verkligen att jag BEHÖVER vara den stora skeden för när du är den stora skeden så får jag liksom dina bakben rakt in i springan och det är inte speciellt skönt. Dina klor känns liksom lite vassa där nere… Dessutom så är din nos så lång så den ligger rakt in bakom mitt öra och blåser vilket kittlar så förbaskat.

Så om vi ska sova sked så får du faktiskt stå ut med att vara den lilla skeden.

Gårdagens kompromiss med att ligga som skedar båda två fast mitt emot varandra var väl ok. En stund. Men det är svårt att somna med en nos full med morrhår rakt in i armhålan när man dessutom är kittlig.

Men jag lovar att jag ska försöka att inte bråka med dig så mycket. Du är ju bara DU och jag älskar ju dig <3

Korvhunden <3 Bondmoran = Sant

»crosslinked«

2 reaktioner på ”Att bråka med den man älskar

  1. Ha ha ha! Underbart.
    Farmor och farfar hade en tax, och då lärde jag mig:
    ”Kommer kallad men ej strax,
    född till slav blev ingen tax.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *