Kvällskaos i lagårn

Jösses vilken kväll!!

Nej, jag har inte varit ute och partajat och dansat häcken av mig och kommit hem berusad och glad i hatten om ni tror det.

Det var inte den sortens ”jösses vilken kväll” jag menade.

Tyvärr kanske…

Jag gick ut till lagårn lite sent idag för Babbelpellen har bytt rum så jag hade en hel del att packa upp och in i lådor osv och ville få det klart idag.

Så jag gick inte ut förrän vid kvart över fem. En halvtimme senare än jag brukar. Så ingen fara egentligen. Men självklart skulle allting hända just idag…

En av korna låg och kalvade men allt såg ut att gå bra så jag lät henne sköta det själv, jag bara tittade till henne då och då. Efter 10 minuter var klövar och mule ute, efter ytterligare 5 minuter hängde halva kalven ute och jag insåg att något var fel!!

Kossan hade lagt av helt och bara låg och flämtade. Kalven visade inga livstecken alls, inte  ens när jag körde in fingrarna i näsan på den. Jag försökte dra ut den men lyckades inte, den var hal som såpa. Så jag sprang och hämtade kalvutdragaren (en kätting som man kan fästa i varje framben och en hållare i mitten som man drar i för att få ut kalven. La mig på golvet och drog allt vad jag orkade och fick ut den. Då börjar det spruta blod som tusan från navelsträngen och kalven börjar krampa och sparka som djur gör när de blir avblodade när man slaktar dem.

Jag slänger mig fram och nyper tag om navelstängen och gastar på Bonden allt vad jag orkar, han kommer springande och jag förklarar vad som hänt. Ingen av oss har varit med om detta förut men jag ber honom springa och hämta ett buntband som jag kan sätta om navelsträngen. Kniper om buntbandet och det verkar hålla. Hämtar min kalvlivräddare och suger ut allt slem ur luftvägarna på kalven och den fnyser, hostar och vaknar till liv.

Jag har ingen förhoppning om att den ska klara sig efter detta och efter blodförlusten men lägger upp den till mamman så hon får tvätta rent honom. Efter bara 10 minuter försöker den ställa sig upp!!! Jag flyttar in den till sin kalvbox och låter den ligga och vila medan Bonden ringer veterinären och frågar vad vi ska göra. Hon säger att det är ytterst ovanligt att navelsträngen går av på det viset och inte sluter sig och att man inte vet varför det blir så, det finns teorier men ingen fakta. Bara låt buntbandet sitta tills den sluter sig av sig själv var rådet vi fick.

Vi tittar till kossan med jämna mellanrum men hon är dålig!! Riktigt dålig!! Ögonen matta och insjunkna och hon kliver inte upp. Vi gör allt vi kan för att få upp henne men nej…

Så vi ringer veterinären igen och under tiden mjölkar jag korna. När veterinären kommer ger hon kossan kalk i dropp ifall hon har kalvförlamning (vilket det troligen var). Men hon är riktigt dålig. Veterinären stannar någon timme och kossan kvicknar lite grand. Vi bjuder henne vatten i en hink (kossan, inte veterinären) och hon klunkar i sig 12 liter bums (jag hade velat se veterinären göra om det!)! Jag hämtar en hink till och hon klunkar i sig den också. 60 liter vatten drack hon!!

Veterinären hade en teori och det var att kossan känt att något var på gång med kalvförlamningen och då gör en del kor så att de slutar äta och dricka. (inte så smart men hur smart är en ko liksom…. det har ni ju förstått av mina tidigare inlägg…).

Hon tog en titt på kalven också och vi satte en ny klämma och kalven fick penicillin för den kommer troligen få infektion.

När veterinären åkt och jag var färdigmjölkad (eller inte JAG men korna) var det tre kor som skulle semineras… pust!

Men tro det eller ej, innan vi gick in hade vi fått upp kossan på benen igen och kalven hade druckit 3,5 liter råmjölk 😀

Kl halv tio kom vi in och då skulle jag fixa middag för SJÄLVKLART var Skräpfian (alias matlagaren här i huset) inte hemma just idag.

Snabb köttfärssås och spagetti var det enda jag orkade med.

Jag ÄLSKAR att vara mjölkbonde!

Och nej, jag var faktiskt inte ironisk fastän det lät så.

Jag är trött som en gnu, luktar skit, armarna är som spagettin vi åt nyss, ungarna fick middag kl 22.20, min nagel gick av när jag drog ut kalven, veterinärräkningen blir svindyr en fredagkväll, jag är pank, jag missade Let’s Dance och chipsen är slut.

Men jag ÄLSKAR att vara mjölkbonde trots allt.

 

»crosslinked«

18 reaktioner på ”Kvällskaos i lagårn

  1. Hujeda mej 🙁 Hoppas det går bra med både ko & kalv. Min svärmor hade kor förr & då hände det en gång att en ko fick kalvförlamning så hon blev liggande. Veterinären va dit flera ggr & hon fick bla kalk flera ggr men hon blev bara sämre. Till slut var det enda rådet veterinären hade att ge att dom skulle avliva kon & ta ut kalven med kejsarsnitt…. Det skulle ske inom 10 minuter eller nåt sånt, va inte lång tid dom hade på sej iaf. Som tur va så är min sambo & hans bröder jägare så dom vet ju hur man öppnar ett djur. Sagt & gjort, kon avlivades å sen blev det bråttom att få ut den lilla kalven. Å liten var den. Veterinären va dit & gav den nånting, vitaminer & mineralr kanske, å sen fick svärmor flaskmata kalven. Dom hade även en tax som fick riktiga moderskännslor för kalven så hon låg hos den hela tiden å passade på den, så det va ju bara svärmor som fick gå dit 🙂 Tyvärr så levde den bara ca en vecka, den var väl för liten för att klara sej 🙁
    Men du ser, liiiiite kovana har jag, hihi. Kram & hoppas du sover gott 🙂

  2. Men herregud!? Vilken hjälteinsats! Vem behöver kolla på Wallander när man kan läsa din blogg?!

    Duktiga du! Hoppas både kalven och Mamma Mu mår bra! (NU var det iaf mamman!?) haha

    Känns tryggt att åka iväg med dig till stora staden! Du klarar ju vad som helst! Ta med den där kalvräddargrejen ifall vi ser en olycka! 😉

    1. Jag vet!! Jag är en hjälte!! Jag tar med livräddaren och mina enorma sjukvårdskunskaper så kan du åka på brustna navelstängar, framfall, vatten knäna eller vågor i håret allt vad du orkar!! 🙂

  3. Bra jobbat! Känn dig stolt över dig själv att du handlade smart under rådande situation 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *